Att följa med i livets flöde

09.03.2017

Varför kämpa dig fram i motvind, när du istället kan välja att gå i medvind?

De flesta av oss har nog hört talas om uttrycket av att vara i flow - ett tillstånd som du befinner dig i när du är totalt fokuserad på en uppgift och glömmer allt annat runtomkring, vilket ger en ökad kreativitet och effektivitet som gör att man känner att det bara flyter på utan större ansträngning. Det är som om det vore det naturligaste du någonsin gjort, nästan som att du får krafter och förmågor som du inte var medveten om att du hade. Detta är ett målande exempel på den magi som uppstår när vi befinner oss totalt i nuet och hänger all vår uppmärksamhet till just denna stund. Men detta är inte något som endast är menat att vara en tillfällig företeelse, utan egentligen är det så här livet i stort hade varit om vi inte så ofta gjorde motstånd mot det som är, och så lätt förlorade oss i det förflutna eller i framtiden. Nyckeln till att följa med i livets flöde är att just sluta kämpa emot det som du inte kan förändra, och att istället acceptera allt du möter i livet. Även om motgångar kan upplevas som om de vara menade att demonstreras emot så är det snarare utmaningar som ska få dig att växa som människa. Lärdomar som ska ge dig insikter som du senare i livet kommer att värdesätta, något som visserligen ofta brukar vara lättare att se i efterhand. Det vi inte inser är att när vi vägrar godta det som vi stöter på i vår vardag, så blir det i form av en motvilja av att acceptera det som är ditt liv. Du kan inte förändra det som redan har skett, för vi kan omöjligt spola tillbaka tiden. Det är som att ge dig in i en kamp som du omöjligt kan vinna, nämligen livets gång. Men om du väljer att sluta fred med ditt liv, då kan du istället samarbeta med det som är. Då kommer du in i livets naturliga rytm. Men det handlar såklart inte bara om att acceptera livets svårigheter, för sanningen är att livet inte är menat att vara kantat av plågor. Livet ska vara fullt av glädje, kärlek och meningsfullhet. Men ju svårare vi har att finna oss i när saker inte går som vi vill, desto mindre får vi uppleva allt det fantastiska som egentligen väntar på oss. Livet är som en blandad kompott av medgångar och motgångar, men när du kan acceptera motgångarna så kommer du märka hur de blir allt färre. Du kommer också att upptäcka hur det som du tidigare har funnit så svårt, plötsligt inte känns lika farligt längre. Och anledningen till detta är för att det är ditt inre motstånd som har varit problemet, inte situationen i sig. När situationer inte provocerar reaktioner hos dig lika lätt längre, så får du en helt annan upplevelse där du kan bevara den sinnesro som vi alla bär på inom oss.

En stor del av problemet är också hur vi tenderar att fastna i det förgångna, eller tappar bort oss i det som vi hoppas vänta på oss i framtiden. Ofta i form av en tankegång om att när jag kommer dit, då kommer jag att bli lycklig. Eller genom föreställningen om att om bara inte det hade hänt, då hade jag mått bra nu. Detta kan vara tankesätt som vi inte ens är medvetna om, utan i form av en konstant känsla av att vilja vara någon annanstans än just här och nu, för vore man i det förflutna så skulle man kunna göra saker annorlunda och vore man i framtiden så skulle allting vara mycket bättre. Du gör vad som helst, bara du slipper vara närvarande och lycklig i denna stund. Men vi har ju bara nuet, och nuet är under en konstant förändring. Det är här och nu som är verkligheten, och det är här och nu som du antingen kan förändra saker, eller vara tillfreds med hur det är. Allt annat är en illusion som är baserat på påhittade fantasier om vad som komma skall, och det som varit är inte heller längre din verklighet för den tiden har gått förbi och det som finns kvar är ditt minne av upplevelsen. Även om det såklart är viktigt att vi bevarar minnen, så är det inte samma sak som att fastna i dem och låta dem stå i vägen för det som sker här och nu.

Det är dock inte bara livet som vi ofta gör uppror emot, utan även oss själva. Vi lever idag i en värld som präglas av rädsla, rädsla för att våga vara vårt sanna jag. Den uttrycker sig genom att vi försöker skyddar oss själva med hjälp av masker som ska föreställa oss, men som egentligen är en konstruktion av vad vi tror att andra förväntar sig och önskar av oss. Det bygger på en falsk bild av ditt riktiga jag, och det är inte konstigt att det får oss att känna oss vilsna, ensamma och misslyckade. Vi har ju byggt upp en självbild som är baserad på rädsla - hur ska du kunna känna dig trygg i något som inte är du, som bygger på osäkerhet och allt annat än vad du behöver? Även här så finns det ett motstånd till att älska dig själv för den du verkligen är, och det är egentligen det mest väsentliga för att uppleva lycka i dig själv och med livet. Du kan aldrig göra dig själv till någon annan än den du är, då kommer du aldrig att få uppleva glädje och kärlek. Nyckeln till att uppleva helhet och meningsfullhet i dig själv och i livet är nämligen självkärlek. Allt börjar med dig, nämligen hur du väljer att se på dig själv och dina omständigheter. När du älskar dig själv villkorslöst, så ger du en kärlek som inte är baserad på speciella krav och förväntningar utan som finns där oavsett de brister som du kanske har ansett att du har. Föreställ dig kärleken till ditt eget barn, visst älskar du ditt barn oavsett hur han eller hon ser ut, beter sig eller tänker? Så du får inte glömma att du även har ett eget inre barn, som behöver den här kärleken minst lika mycket. Det är detta barns behov och önskningar som du förnekar när du förtränger dina känslor och låtsas om att vara någon annan än den du innerst inne är.

Så våga acceptera dig själv och livet precis som det är, och lägg märke till hur dina omständigheter så småningom kommer att förändras på ett nästan overkligt och mirakulöst sätt. Magin och glädjen som du kommer att uppleva är den som dyker upp när du har hamnat i livets flöde, och du låter livet ta dig dit du ska.